Det är inte odelat bra att alla kan komma till tals
Samtalet under Almedalsveckan som snarare blev en debatt mellan mig, Johan Hakelius och Bodil Jönsson handlade om 24/7-samhällets för- och nackdelar.
Jag kommer att dela upp denna bloggpost i tre delar. Detta är den första av tre.
Johan Hakelius hävdar att det inte är odelat bra att alla människor idag, via bloggar och andra sociala nätverk så lätt kan nå ut med sina tankar och åsikter. Det är inte längre utbildning, talang och kunskap som blir viktigt i sammanhanget utan nu kan vem som helst nå ut med vilken smörja som helst, menar Johan.
Jag menar att det är just det som är en av fördelarna med internet och i synnerhet sociala medier. Att alla kan komma till tals, att både du och jag kan göra vår röst hörd. Att människor med hjälp av sociala medier kan organisera och mobilisera sig och, som i händelsen som kommit att kallas den arabiska våren, bidra till att tre totalitära regimer störtades.
Eller den unga svenska tjejen som la ut ett öppet brev till Beatrice Ask gällande den omdiskuterade våldtäktsdomen i början på året. Den fick över 25 000 gillamarkeringar och över 20 000 delningar. En estimerad bruttoräckvidd på 5 miljoner om man räknar på genomsnittsantalet (200) vänner vi har på Facebook samt enbart räknar på siffran för gillamarkeringar. 5 miljoner!
Att vi alla sitter på våra egna mediekanaler idag och på några få sekunder kan nå ut över hela världen är en av de absolut största fördelarna med nätet och de sociala medierna. Det plattar till hierarkier, det vänder upp och ned på maktpyramiden och de tvingar fram ett bättre samhälle då det blir allt svårare för både privatpersoner, politiker, företag och organisationer att vara skitstövlar!
Men åter till Johan Hakelius påstående. Visst har han rätt i att det läggs upp mycket dåligt innehåll på nätet. Men det betyder inte att inte alla ska få göra sin röst hörd. Det är ett problem att vi inte utbildar våra barn i vilka konsekvenserna kan bli om vi publicerar en felaktig bloggpost och inte skapar medvetenhet om de digitala fotspår vi lämnar efter oss när vi, om än så bara, gillar en statusuppdatering på Facebook. Det är i viss mån delvis ett övergående problem, men här och nu är det är viktigt att vi lär ut det till våra barn och ungdomar.
Det betyder däremot att vi behöver bli bättre på att sålla bland all information och att förstå hur den digitala världen fungerar och vi behöver framförallt lära våra barn det. I ett tidigt skede. Jo, säger en och annan läsande lärare nu, ”vi lär ut hur man Googlar och kollar källor”. Men jag pratar inte bara om det tekniska utan även med utgångspunkt ur det filosofiska och det själsliga. Jag söker eftertanke. Endast så kan felaktig (i god tro) ryktesspriding hindras och bloggposter skrivna med usla värdegrunder få mindre spridning.